Flykten till Mumindalen

Flykten till Mumindalen undersöker på ett nytt sätt sambanden mellan Tove Jansson, mumintrollen, arkitektur och design. Resan börjar i platser och landskap som stod Jansson nära, för att sedan leda besökaren in i Mumindalens fantasifulla rum.

Utställningen visar hur miljöer som var centrala i Janssons liv – hennes ateljéhem i Helsingfors och den avlägsna sommarön Klovharun – formade hennes skapande. Genom arkivmaterial, föremål och fotografier får besökaren stiga in i dessa miljöer.

I centrum av utställningen finns en nytolkad Mumindal, där berättelsernas rum och miljöer betraktas ur figurernas perspektiv. Vad innebär ett gemensamt rum i fallet med Muminfamiljens badhus, som vintertid tas i besittning av Too-ticki och de osynliga näbbmössen?

Illustration till boken Trollvinter, Tove Jansson, 1961, Tampere konstmuseum ©Moomin Characters™

Scenografiutkast för Svenska Teatern, Tove Jansson, 1950 ©Moomin Characters™

Mumindalen som fristad
Janssons berättelser speglar ofta den turbulenta verklighet som rådde då de skrevs. Hon började skapa dem under andra världskriget, mitt under bombningarna av Helsingfors. Hennes första muminberättelse Småtrollen och den stora översvämningen (1945) handlar om en familj som splittras av en katastrof, söker skydd och till sist finner ett hem och en trygghet i Mumindalen. För Jansson själv blev Mumindalen också en personlig tillflykt.

I samma anda erbjuder Flykten till Mumindalen besökarna både en fristad undan höststormarna och en spegel mot verklighetens omvälvningar. Teman hämtade från muminberättelserna – hem och hemlöshet, ensamhet och gemenskap, trygghet och otrygghet – öppnar upp frågor om vad Mumindalen och Janssons relation till rum kan betyda för oss idag. Utställningen presenterar även samtida formgivares och arkitekters lösningar på frågor som rör överlevnad, skydd, gemenskap och resiliens.

Utställningen genomförs i samarbete med Moomin Characters.