Empati

Empati är en väsentlig del av interaktion. Den bygger gemenskap, väcker medkänsla och skapar en vilja att hjälpa. Ofta definieras empati som förmågan att sätta sig i någon annans situation – att förstå den andras tankar och känna den andras känslor.

Utställningen undersöker empatis mångskiktade natur. Den granskar hur individen identifierar och reagerar på den andras känslor, men vidgar samtidigt perspektivet: hur empati flätas samman med samhälle, kultur och relationer mellan arter.

Kan empati också fungera som ett maktmedel? Hur fördelas empati på olika sätt mellan olika grupper av människor och arter? Varför väcker vissa människor eller djur stark empati hos oss, medan andra hamnar utanför? Utställningen väcker frågor om hur empati riktas och på vilka grunder.

Även om empati ofta betraktas som en lösning på sociala och ekologiska problem, kan den också upprätthålla och förstärka maktrelationer. Utställningen föreslår att empati inte nödvändigtvis innebär fullständig förståelse, utan kan vara ett rum där olikheter, konflikter och maktrelationer erkänns och där möten sker mitt i dessa spänningar.

Cyberperformansen – en unik upplevelse på museet

Som en del av utställningen finns konstnären Ali Akbar Mehtas konstverk purgatory EDIT: The Liberation Archives for the Cyborgs of Now (2026). Det är ett konstverk som är en användarcentrerad, montagebaserad filmisk upplevelse.

Konstverket undersöker hur digitala teknologier påverkar det undermedvetna och den upplevda verkligheten – genom visuell manipulation, sensorisk överbelastning, datatrötthet och ideologisk avtrubbning. Samtidigt frågar verket vad som händer med empatin när verkligheten filtreras genom skärmar och algoritmer: bevaras den mänskliga kontakten, eller förändras den? Väcker åsynen av våld känslomässig mottaglighet, eller gör den oss likgiltiga inför våldets närvaro?

Till konstverket hör en performanse som inbjuder till att delta och att utforska verkets arkiv under handledning. Performansen förenar deltagarens känslor, kroppsliga reaktioner och tänkande med själva tittarupplevelsen. För detta används en EEG‑hjärnsensor, ett hjärn‑dator‑gränssnitt (BCI) samt den programvara som purgatory EDIT‑teamet har utvecklat.

Perspektiv på temat ges av konstnärer från Vanda konstmuseums samlingar och inbjudna konstnärer.

Utställningens konstnärer (15.4.-12.7.2026)

Malin Ahlsved, Kari Cavén, Kaisu Koski, Anne Koskinen, Ali Akbar Mehta, Mari Mäntynen, Kirsi Neuvonen, Tapio Nyyssönen, Pekka Pitkänen, Lau Rämö, Kerttu Saali, Timo Saarelma, Elsa Salonen, Pentti Sammallahti, Tommi Toija, Toni R. Toivonen, Aki Turunen, Viggo Wallensköld.

Utställningens konstnärer (13.7.-18.10.2026)

Malin Ahlsved, Kari Cavén, Marjatta Hanhijoki, Kaisu Koski, Anne Koskinen, Ali Akbar Mehta, Mari Mäntynen, Kirsi Neuvonen, Tapio Nyyssönen, Pekka Pitkänen, Lau Rämö, Kerttu Saali, Timo Saarelma, Elsa Salonen, Tommi Toija, Toni R. Toivonen, Aki Turunen, Viggo Wallensköld.

Utställningen har fått stöd av Museiverket med bidrag till konstnärernas utställningsarvoden.

Med i utställningen Framtidslabbet

Till Empati‑utställningen hör ett verkstadsutrymme som genomförs av Artsi i samarbete med Stiftelsen för Barn och Unga och dess Framtidslabbet. I utrymmet föreställs ett gott framtida Vanda, buren av empati. Verkstadsutrymmet välkomnar både grupper och individuella museibesökare att ge sig ut på upptäcktsfärd i alternativa framtider.

Som en del av samarbetet ordnas verksamhet i verkstadsutrymmet där unga vandaabor själva får föreställa sig och utforska alternativa framtider. De unga får reflektera över vilka framtider de vill se och utveckla färdigheter som gör det möjligt att förverkliga positiva förändringar. Syftet med verksamheten är att stärka de ungas egen handlingsförmåga – deras förmåga att förstå, föreställa sig och skapa bättre framtider tillsammans.

Stiftelsen för Barn och Ungas Framtidslabbet är en pionjär inom framtidsfostran och förenar metoder från framtidsforskning med konstpedagogik.